”Ny
prismodell för nätbolag gör elen 7 miljarder dyrare”
Företrädare för hyresgäster, fastighetsägare med flera: Energimarknads-inspektionen måste sätta konsumentintresset före elbolagens vinstintresse. Hushållens kostnader för elnäten har höjts i år och kommer att stiga ytterligare under 2012. Detta är mycket oroande och kundernas ställning gentemot elnätföretagen måste stärkas. Bolagen sätter själva sina priser, men måste hålla sig inom en så kallad intäktsram som godkänns av Energimarknadsinspektionen. En rapport från konsultföretaget Sweco – som vi beställt – visar att intäktsramen/prismodellen som gäller från 2012 leder till oskäligt höga intäkter för nätföretagen och att kunderna får betala närmare 7 miljarder kronor mer per år i elnätsavgifter, skriver företrädare för fastighetsbranschen.
Det pågår ett eluppror och
elpriserna diskuteras överallt. Redan i år har elnättaxorna
höjts. Nästa år kommer priserna i elnäten stiga ytterligare. Det är regeringens
och näringsminister Maud Olofssons uppgift att skärpa övervakningen.
I morgon träffar undertecknarna av denna artikel Maud Olofsson för att ge
förslag på konkreta åtgärder för att stärka kundens ställning gentemot
elnätsföretagens. Mötet
kom till med mycket kort varsel, vilket tyder på att ministern förstår både hur
viktig frågan är, och hur snabbt den behöver lösas.
Elmarknaden består av tre delar: produktion, distribution (nät) och handel.
Marknaden för elhandel avreglerades 1996. Elnäten är ett så kallat naturligt
monopol, det vore givetvis helt orimligt att bygga parallella elnät. De tre
stora kraftbolagen Vattenfall, E.ON
och Fortum äger största delen av elnätet, men det
finns också flera kommunägda elnätsbolag och mindre nätbolag med stark lokal
förankring.
För kunderna betyder det att man inte kan välja bolag. Äger Vattenfall elnätet
där jag bor, är det Vattenfall jag är kund hos. Är jag missnöjd med exempelvis
priset kan jag inte göra någonting. För att skydda kunderna från
överprissättning finns en myndighet – Energimarknadsinspektionen (EI) – som
övervakar marknaden och kontrollerar priserna.
Enligt det regelverk som finns för prissättning i dag får elbolagen ta ut
ersättning för drift och underhåll samt avkastning på investerat kapital. Detta
är helt rimligt. Företagen måste kunna täcka relevanta kostnader och även få en
avkastning som står i proportion till både risk och investerat kapital. Bolagen
sätter själva sina priser, men måste hålla sig inom en så kallad intäktsram som godkänns av EI.
Under 2012 införs en ny metod för att beräkna intäktsramen.
Vi har låtit konsultföretaget Sweco räkna på vad
detta märkliga teoretiska vägval kommer att kosta kunderna. EI har inte gjort
någon sådan konsekvensanalys. Resultatet är oroande:
1). Prismodellen är inte konsekvent. Elnäten antas vara gamla när
kostnaderna för drift och underhåll ska beräknas. Men de
antas vara nya när avkastning på eget kapital ska beräknas.
2). Prismodellen ger oskäligt höga
intäkter till nätföretagen.
3). Prismodellen leder till att kunderna kan få betala
närmare 7 miljarder kronor mer per år i elnätsavgifter.
Prismodellen har alltså flera problem och måste därför förändras på flera
punkter. Ett exempel på hur fel man tänkt är hur man beräknar avkastningen på
eget kapital. I den nya modellen antar man att näten är helt nybyggda. Vi vet
alla att de elnät som vi dagligen ser och använder ingalunda är nya, många av
dem är flera decennier gamla och därför avskrivna i företagens bokföring.
Värdet på elnätet i modellen (där det anses nytt) och i verkligheten (där det
är många år gammalt) skiljer sig enormt, vilket gör att bolagens avkastning på
investerat kapital blir skyhög.
Det blir riktigt intressant om man lägger till hur man beräknar kostnader för
drift och underhåll. Här utgår man nämligen inte från att elnäten är nya, det
skulle ju ge mycket låga drift- och underhållkostnader. I stället tar man just
här hänsyn till att näten i verkligheten är gamla och därför har höga
underhållskostnader. Nätbolagen får alltså ta upp sina verkliga
underhållskostnader som underlag för intäktsramen.
I ena ögonblicket antas näten vara splitternya, i andra flera decennier gamla.
Resultatet blir att intäktsramen överskattas, och
priserna stiger.
Hur mycket ett enskilt nätbolag tjänar på saken beror på hur gamla deras nät
är, och på tidigare års prissättning. Undersökningen visar dock att alla
nätbolag kommer att tjäna på den nya prismodellen.
De uppenbara svagheterna i modellen kan alltså komma att kosta kunderna 7
miljarder om året. Detta drabbar inte bara de boende utan även lantbruket,
barnomsorg, skola, äldrevård och den viktiga exportindustrin. Det blir bara en kostnad utan att ge
något till kunder och konsumenter.
På sikt ska EI ta fram vad man kallar en schablonkostnad för underhåll, för att
komma ifrån problemet med att samma nät inte kan vara både nytt och gammalt i
beräkningsmodellen. Man vet alltså redan innan systemet införs att det inte
kommer att fungera.
Denna schablonkostnad ska baseras på bolagens faktiska kostnader. Det betyder
att alla kostnader nätbolagen rapporterar in under de kommande åtta åren ska
betalas av kunderna, samtidigt utgör kostnaderna basen för den framtida
schablonen. Bolagen har således ingen som helst anledning att pressa
kostnaderna och bedriva verksamheten på ett effektivt sätt, de lägger bara över
kostnaderna på kunderna som inte kan byta leverantör.
Svagheterna i prismodellen har redan tidigare påpekats av oss kunder, flera
professorer och Konkurrensverket. Trots det ligger förslaget om prismodellen
fast.
När vi träffar Maud Olofsson i morgon kommer vi att kräva att hon ger EI ett
skarpare uppdrag. Bland annat måste:
•?Prismodellen ses över och konsekvenserna av den
analyseras INNAN den införs.
•?EI prioritera konsumenten framför elbolagens vinstintressen. Det är tydligt
att EI brustit i det uppdraget, vilket bevisas av den prismodell som de tagit
fram.
Hans Lemker
förbundsdirektör,
Villaägarnas riksförbund
Reinhold Lennebo
vd, Fastighetsägarna
Sverige
Barbro Engman
förbundsordförande,
Hyresgästföreningen
Sture Blomgren
förbundsordförande,
HSB Riksförbund
Kurt Eliasson
vd, Sabo
Sten-Åke Karlsson
vd, Riksbyggen
Allt på mobil.dn.se
Nyheter
Tjänster
Övrigt
Tipsa oss
Ring tipstelefonen: 08-738 23 23
Tipsa via SMS och MMS till 71222.
