.
Vindkraftverkens påstådda Miljöpåverkan och klimatnytta:
I sina samrådshandlingar skriver ofta vindkraftsbolagen: ”Genom att vindkraften inte bidrar till utsläpp av miljöskadliga ämnen och därtill negativ miljöpåverkan, bidrar den direkt eller indirekt positivt till att uppnå flera av de 16 nationella miljömålen.”
Men när det gäller vingarna på vindkraftverken är dessa tillverkade av Epoxi och glasfiber.
Angående Epoxi: ”Epoxi baseras på kondensation av epiklorhydrin och bisfenol A samt en härdare (ofta diaminer).
Beredning och bearbetning av Epoxi medför också stora hälsorisker i form av allergi m m, varför det är mycket viktigt att så långt möjligt undvika att ämnen från processen tillförs kroppen, där de ansamlas i vävnaderna över tid. Det är mycket viktigt att använda rätt skyddsklädsel, sörja för god ventilation och tillse att arbetet utförs i lämpliga lokaler vid inomhusarbete.
Epiklorhydrin, är giftig, brandfarlig och frätande, tillverkas av allyl klorid C3H5Cl) i två steg.
Allylkloriden, i sin tur är giftigt och kan tränga igenom huden. Det är också brandfarlig och miljöfarligt. Kommer det i ögonen leder det till svullnad och synoskärpa, i allvarliga fall till blindhet. Allylkloridförgiftning yttrar sig som ledverk, huvudvärk, yrsel och kräkningar. Längre tids exponering kan leda till döden.” (Källa: Wikipedia.)
Om Bisfenol A, fortsättningsvis, som är den andra beståndsdelen i Epoxi, skriver Kemikalieinspektionen på sin hemsida följande:
”Bisfenol A, vanligen förkortat BPA, är ett ämne som bland annat används för att tillverka vissa plastsorter som är vanliga i många vardagliga plastföremål. Studier har visat att BPA är hormonstörande vid låga doser.
Europeiska kommissionen beslutade i november 2010 att förbjuda användning av BPA i polykarbonatplast i nappflaskor. EU:s förbud mot BPA i nappflaskor ska enligt förslaget börja gälla den 1 mars 2011.
Användning
Bisfenol A används huvudsakligen som råvara vid tillverkning av polykarbonatplaster och epoxyplaster. Av dessa plasttyper kan man t.ex. göra nappflaskor, CD- och DVD-skivor, skyddslack inuti konservburkar och tandfyllningsmaterial.
Inom EU används ungefär 1,1 miljoner ton BPA per år (2005). Den största delen, ungefär 80 procent, används som råvara vid polykarbonattillverkning. Knappt 20 procent används som råvara till epoxiföreningar. En mindre del BPA går till tillverkning av termopapper som bland annat används i vissa kvittotyper. Där används ämnet direkt, i ren form, och inte som råvara.
Bisfenol A tillverkas inte i Sverige men importeras både som råvara och i kemiska produkter.
Källa: EU:s riskbedömningsrapport (februari 2010), avsnitt 2.1.4.
Statistik om användning i Sverige finns som flödesanalys från 2006.
Teknisk beskrivning av ämnet som beskriver ämnet, polymererna ovan med mera.
Spridning och exponering
Plaster, som är tillverkade av BPA, kan innehålla små restmängder av ämnet. Sådana rester kan i varierande grad läcka ut från plasten under användning. Polykarbonatplaster kan även under vissa förhållanden återbilda BPA i fri form.
Forskning har visat att BPA kan frigöras ur plastföremål och tas upp i människokroppen. Utifrån de studier som gjorts, och de misstankar som finns om ämnets egenskaper, kan det finnas anledning att minimera små barns exponering för bisfenol A. Det är främst långvarig exponering som bör undvikas. BPA kan även frigöras från kvitton, biljetter och andra produkter av termopapper.
BPA-exponering indirekt via den yttre miljön har bedömts vara mycket mindre än exponeringen via material som kommer i kontakt med livsmedel.
Källa: EU:s riskbedömningsrapport (februari 2010), avsnitt 4.1.1.4.2.”
Och Wikipedia skriver om Bisfenol A: ”liknar kroppens egna hormon och kan därför påverka det endokrina systemet. Man har tidigare konstaterat att Bisfenol A i höga doser stör människors fortplantningsförmåga. Icke önskvärda östrogeneffekter visades i en studie på råtta redan 1938 och många fler liknande studier har sedan dess utförts.
Det hormonstörande ämnet kan läcka ut ur plasten och tas upp av kroppen. Flera studier har antytt att ämnet är skadligt även i låga doser och att det kan störa fortplantningen, öka risken för fetma, cancer, hjärt-kärlsjukdom och diabetes.”
”Men det finns forskargrupperingar som anser att många av dessa low dose-studier är mycket relevanta och att dessa låga doser av bisfenol A kan ge bestående negativa effekter på hjärnstruktur, -funktion, beteende och fortplantning hos råttor och möss.
Som tidigare nämnt så har Sverige, Danmark och Norge angett en avvikande åsikt i EUs riskbedömning 20081 där de anser att det finns ett antal tillförlitliga low-dose studier som har tillräckligt hög kvalitet för att användas i riskbedömningen.
De forskare som baserar sin riskbedömning på low dose-studier kommer fram till att den bisfenol A-exponering som vi i dagsläget utsätts för utgör en risk för vår hälsa. Om det stämmer är också exponeringen från termopapper en del av den risken. Utifrån försiktighetsprincipen är det också rimligt att beakta denna risk och minimera exponeringen av bisfenol A.” (Källa: BISFENOL A I SVENSKA KVITTON ANALYSRESULTAT Datum: 2010-10-06. Författare: Tomas Östberg, Erik Noaksson. Sidan 10.)
”Och de närmaste nio åren ska 4500 vidkraftverk i Danmark monteras ned eftersom de blivit för gamla och slitna. Politiker och miljö teknikbolag har börjat svettas över hur tusentals ton metall- och glasfiberskrot ska hanteras.” (Källa: Tidningen Börsen.)
Och tar vi då och räknar lite på detta så blir det:
4500 vv x 3 st. vingar = 13500 vingar á 6 ton = 81 000 ton epoxi och glasfiber – bara i Danmark de närmaste åren som man måste ta hand om. Till detta kommer att det idag inte finns någon teknik för att ta hand om vindkraftsvingar.
Vindkraftverken är således inte alls så miljövänliga som vindkraftsbolagen vill låta påskina i sina miljökonsekvensbeskrivningar eftersom det hormonstörande ämnet kan läcka ut ur plasten och tas upp av kroppen. Och att flera studier har antytt att ämnet är skadligt även i låga doser och att det kan:
· störa fortplantningen,
· öka risken för fetma,
· cancer,
· hjärt-kärlsjukdom
· diabetes.
Samt att låga doser av bisfenol A kan ge:
· bestående negativa effekter på hjärnstruktur,
· -funktion,
· beteende
· fortplantning
hos råttor och möss.
Bara av denna orsak bör vindkraftverken omedelbart förbjudas och redan byggda omedelbart nedmonteras.
Vindkraftverk med dessa plastvingar borde därför definitivt inte få sättas upp i områden som är skyddade i lag, såsom naturvårdsområden eller liknande och andra känsliga natur- och kulturmiljöer som nu vissa opålästa instanser tycks vilja tillåta.
Dag Blomqvist
___________________________________
Ansvarig utgivare för www.vindbrukdalsland.se
.