.



16 september 2011



Till

Rabbalshede Kraft AB

Projekt Färgelanda

Marknadsvägen 1

457 55 Rabbalshede





Samrådssvar angående planerna på att bygga vindkraftpark i Vinnsäter på Kroppefjäll


Samrådshandlingarna tar upp aspekter av vindkraft på flera olika samhällsnivåer varför jag adresserar ämnet även utöver vad det direkt berör den planerade etableringen i Vinnsäter.


Svensk elproduktion

Vattenkraften svarade under år 2010 för 46 procent av den totala elproduktionen i Sverige.

Kärnkraften svarade under samma år för 38 procent. För år 2011 antas produktionen nå mer normala nivåer och uppgå till 63 TWh. För 2012 och 2013 bedöms produktionen bli 66 TWh.


Fjärrvärmesystemens kraftvärmeverk svarade därmed för 9 procent av Sveriges totala elproduktion 2010. För åren 2011–2013 beräknas produktionen ligga kvar på knappt 13 TWh.


För åren 2011–2013 bedöms produktionen uppgå till 0,1 TWh i oljekondenskraftverken och gasturbinerna.


Vindkraften stod för drygt 2 procent av den totala elproduktionen i Sverige år 2010. Energimyndigheten bedömer i sin prognos att vindkraften kommer att öka sin produktion till drygt 5 TWh år 2011 och att produktionen kommer öka med 1 TWh per år under 2012 och 2013. Vindkraftsproduktionen beräknas uppgå till drygt 7 TWh år 2013 och fördubblas alltså under prognosperioden.


När det gäller Sveriges export av el så är prognosen för år 2011 att den ger en nettoexport motsvarande knappt 5 TWh. För 2012 och 2013 bedöms en export på 11 TWh. Detta överskott av el beror framför allt på att kärnkraften, men också vindkraften förväntas öka sin produktion jämfört med år 2010.


Att exportera el kan ifrågasättas då det i långa ledningar uppstår överföringsförluster. Bättre vore det då att bygga energikällan på den ort där elen ska användas.


Därför anser jag att det inte är försvarbart att producera mer el i Sverige än vad vi själva förbrukar. Till saken hör också att när det blåser mycket står även Tyskland och Danmark med akuta elöverskott från sina vindkraftverk samtidigt som Sverige vill exportera sitt överskott.


Att som en del hävdar, ersätta kärnkraften med vindel är också det en omöjlighet då vindkraften behöver reglerkraft när det inte blåser. Vi har i Sverige inte tillräckligt med vattenkraft som vid stiltje kan backa upp bortfallet från en så stor vindkraftsetablering som behövs för att ersätta kärnkraften.


Angående CO2 utsläpp

I samrådshandlingen skriver Rabbalshede Kraft AB: ”De utsläpp som genereras under ett vindkraftverks livscykel är mycket små jämfört med fossila bränslen. Utsläppen av koldioxid från vindkraftverk har uppskattats till cirka 1 % av motsvarande emissioner från en naturgasbaserad elproduktionsanläggning.”


Detta kan mycket väl stämma, men om man räknar utsläppen under kraftverkets hela livscykel från vagga till grav; tillverkning, uppbyggnad, underhåll, nedskrotning och bortforsling, får man fram andra siffror:

(Källa: Vattenfalls hemsida, elens ursprung:

http://www.vattenfall.se/sv/elens-ursprung.htm?WT.ac=search_success)


Varför då bygga vindkraftverk som ersätter vattenkraften som har lägre CO2-utsläpp än vindkraftverken? Att bygga vindkraftverk ökar bevisligen CO2 utsläppen istället för att minska dem.


I Sverige produceras inte någon fossilel. Det som används i Sverige är endast 1,8% som dessutom importeras. Att då i samrådsunderlaget, angående energi, luft och klimat, skriva: ”Eftersom projektet har en positiv inverkan behöver MKB:n inte utvecklas gällande denna aspekt.” Det är oansvarigt att på felaktiga grunder avsäga sig ansvaret att vidare redogöra för dessa förhållanden. Jag anser att fullständiga uppgifter om CO2 utsläppen absolut ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.


Jag vill hålla mig kvar vid vindkraftverkens påstådda…

…Miljöpåverkan och klimatnytta I samrådsunderlaget skriver nämligen vindkraftbolaget vidare: ”Genom att vindkraften inte bidrar till utsläpp av miljöskadliga ämnen och därtill negativ miljöpåverkan, bidrar den direkt eller indirekt positivt till att uppnå flera av de 16 nationella miljömålen.”

Men när det gäller vingarna på vindkraftverken är dessa tillverkade av epoxi och glasfiber.

Angående epoxi så baseras den på: kondensation av epiklorhydrin och bisfenol A samt en härdare (ofta diaminer).

Beredning och bearbetning av epoxi medför också stora hälsorisker i form av allergier mm, varför det är mycket viktigt att så långt möjligt undvika att ämnen från processen tillförs kroppen där de ansamlas i vävnaderna över tid. Det är mycket viktigt att använda rätt skyddsklädsel, sörja för god ventilation och tillse att arbetet utförs i lämpliga lokaler vid inomhusarbete.

Epiklorhydrin är giftig, brandfarlig och frätande och tillverkas av allylklorid C3H5Cl) i två steg.

Allylkloriden i sin tur är giftig och kan tränga igenom huden. Den är också brandfarlig och miljöfarlig. Kommer den i ögonen leder det till svullnad och synoskärpa, i allvarliga fall till blindhet. Allylkloridförgiftning yttrar sig som ledverk, huvudvärk, yrsel och kräkningar. Längre tids exponering kan leda till döden.

Om bisfenol A som är den andra beståndsdelen i epoxi, skriver Kemikalieinspektionen på sin hemsida: http://www.kemi.se/templates/Page____6015.aspx följande:

”Bisfenol A, vanligen förkortat BPA, är ett ämne som bland annat används för att tillverka vissa plastsorter som är vanliga i många vardagliga plastföremål. Studier har visat att BPA är hormonstörande vid låga doser.

Europeiska kommissionen beslutade i november 2010 att förbjuda användning av BPA i polykarbonatplast i nappflaskor. EU:s förbud mot BPA i nappflaskor ska enligt förslaget börja gälla den 1 mars 2011.

Användning

Bisfenol A används huvudsakligen som råvara vid tillverkning av polykarbonatplaster och epoxyplaster. Av dessa plasttyper kan man t.ex. göra nappflaskor, CD- och DVD-skivor, skyddslack inuti konservburkar och tandfyllningsmaterial.

Inom EU används ungefär 1,1 miljoner ton BPA per år (2005). Den största delen, ungefär 80 procent, används som råvara vid polykarbonattillverkning. Knappt 20 procent används som råvara till epoxiföreningar. En mindre del BPA går till tillverkning av termopapper som bland annat används i vissa kvittotyper. Där används ämnet direkt, i ren form, och inte som råvara.

Bisfenol A tillverkas inte i Sverige men importeras både som råvara och i kemiska produkter.

Källa: EU:s riskbedömningsrapport (februari 2010), avsnitt 2.1.4.

Statistik om användning i Sverige finns som flödesanalys från 2006.

Teknisk beskrivning av ämnet som beskriver ämnet, polymererna ovan med mera.

Spridning och exponering

Plaster, som är tillverkade av BPA, kan innehålla små restmängder av ämnet. Sådana rester kan i varierande grad läcka ut från plasten under användning. Polykarbonatplaster kan även under vissa förhållanden återbilda BPA i fri form.

Forskning har visat att BPA kan frigöras ur plastföremål och tas upp i människokroppen. Utifrån de studier som gjorts, och de misstankar som finns om ämnets egenskaper, kan det finnas anledning att minimera små barns exponering för bisfenol A. Det är främst långvarig exponering som bör undvikas. BPA kan även frigöras från kvitton, biljetter och andra produkter av termopapper.

BPA-exponering indirekt via den yttre miljön har bedömts vara mycket mindre än exponeringen via material som kommer i kontakt med livsmedel.

Källa: EU:s riskbedömningsrapport (februari 2010), avsnitt 4.1.1.4.2.”

Bisfenol A: liknar kroppens egna hormon och kan därför påverka det endokrina systemet. Man har tidigare konstaterat att bisfenol A i höga doser stör människors fortplantningsförmåga. Icke önskvärda östrogeneffekter visades i en studie på råtta redan 1938 och många fler liknande studier har sedan dess utförts.

Det hormonstörande ämnet kan läcka ut ur plasten och tas upp av kroppen. Flera studier har antytt att ämnet är skadligt även i låga doser och att det kan störa fortplantningen, öka risken för fetma, cancer, hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

”Men det finns forskargrupperingar som anser att många av dessa low dose-studier är mycket relevanta och att dessa låga doser av bisfenol A kan ge bestående negativa effekter på hjärnstruktur, -funktion, beteende och fortplantning hos råttor och möss.

Som tidigare nämnt så har Sverige, Danmark och Norge angett en avvikande åsikt i EUs riskbedömning 20081 där de anser att det finns ett antal tillförlitliga low-dose studier som har tillräckligt hög kvalitet för att användas i riskbedömningen.

De forskare som baserar sin riskbedömning på low dose-studier kommer fram till att den bisfenol A-exponering som vi i dagsläget utsätts för utgör en risk för vår hälsa. Om det stämmer är också exponeringen från termopapper en del av den risken. Utifrån försiktighetsprincipen är det också rimligt att beakta denna risk och minimera exponeringen av bisfenol A. (Källa: BISFENOL A I SVENSKA KVITTON ANALYSRESULTAT Datum: 2010-10-06. Författare: Tomas Östberg, Erik Noaksson. Sidan 10. Studien finns på URL:

http://www.jegrelius.se/images/stories/nyheter/Bisfenol_A_i_svenska_kvitton_Jegrelius_101013.pdf

”de närmaste nio åren ska 4500 vidkraftverk i Danmark monteras ned eftersom de blivit för gamla och slitna. Politiker och miljöteknikbolag har börjat svettas över hur tusentals ton metall- och glasfiberskrot ska hanteras.” (Källa: Tidningen Börsen)

Beräkning: 4500 vv x 3 st vingar = 13500 vingar á 6 ton = 81 000 ton epoxi och glasfiber – bara i Danmark de närmaste åren som man måste ta hand om. Till detta kommer att det idag inte finns någon teknik för att ta hand om vindkraftsvingar.

Vindkraftverken är således inte alls så miljövänliga som man vill låta påskina eftersom det hormonstörande ämnet kan läcka ut ur plasten och tas upp av kroppen. Flera studier har antytt att ämnet är skadligt även i låga doser och att det som framgått av ovan kan:


Samt låga doser av bisfenol A kan hos råttor och möss ge bestående negativa effekter på:

.

För att skydda människor, djur och natur anser jag att den här typen av vindkraftverk av denna anledning, giftig påverkan, omedelbart ska förbjudas. Vindkraftverk med dessa beskaffenheter anser jag vidare ska definitivt inte få sättas upp i svensk natur överhuvudtaget och speciellt inte i områden som är skyddade i lag, såsom naturvårdsområden som exempelvis Kroppefjäll eller liknande känsliga natur- och kulturmiljöer. För att skydda miljön ska redan byggda vindkraftverk med den här typen av giftig påverkan omedelbart nedmonteras och omhändertas.


Ljudpåverkan

Samrådsunderlaget skriver på sidan 18:

”I gällande Översiktsplan (ÖP) för Färgelanda kommun är hela Kroppefjäll utpekat som ett område med stora värden för rörligt friluftsliv och närrekreation samt stort orört område. Det är också klassificerat som ”tyst område”. De friluftsvärden som anges i ÖP är; vildmark, vandringsleder, skidspår, raststugor och fiskevatten. Två vandringsleder passerar genom Kroppefjällsområdet; Dalslandsleden och Karolinerleden. Värdefulla friluftsområden tas även upp i värdebeskrivningen för riksintresset för naturvård.”


I kommunens översiktplan Vindbruk Dalsland skriver man: ”Kroppefjäll bedöms huvudsakligen vara ett område med stora naturvärden och ha stort värde för det rörliga friluftslivet.”


På Naturvårdsverkets hemsida; http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Buller/Vindkraft/Riktvarden-for-ljud-fran-vindkraft/

finner man att i just sådana områden som det Kroppefjäll utgör ska riktvärdet för ljud från vindkraft vara 35 dBA.


Naturvårdsverket skriver: ”I områden för friluftsliv där en låg bullernivå utgör en viktig kvalitet och naturliga ljud dominerar, bör ljudet inte heller överskrida 35 dBA. Det handlar om sådana friluftsområden där inget påtagligt störande buller från till exempel fordonstrafik eller skjutbanor förekommer och det bör framgå av kommunens översiktsplan (enligt plan- och bygglagen) att kommunen anser att området ska ha en låg ljudnivå.”


Lägg märke till att det står: ”det bör framgå av kommunens översiktsplan”. Det står inte: ska framgå. Det handlar således uteslutande om sådana friluftsområden där inget påtagligt störande buller från till exempel fordonstrafik eller skjutbanor förekommer, och inte om det framgår av kommunens översiktsplan (enligt plan- och bygglagen) att kommunen anser att området ska ha en låg ljudnivå eller inte.


Varför då åberopa gränsen vid 40 dBA i detta område med bevisligen stora värden för det rörliga friluftslivet och närrekreationen samt att det är ett stort orört område? Det är ju också klassificerat som ”tyst område” i den av Färgelanda kommun antagna vindbruksplanen Vindbruk Dalsland. Ljudberäkningar och bullerpåverkan på närliggande fastigheter ska göras efter gränsvärdet 35 dBA eller varför inte 21 dBA enligt ny lag i Danmark från 1 september 2011.


Vindbruksplanen ger inget stöd för lämpligheten att placera vindkraftverk på Kroppefjäll

I samrådsunderlaget skriver Rabbalshede Kraft AB på sidan 7:

”I den fördjupade översiktsplanen för vindbruk anges området som lämpligt för vindbruk samt att området är av allmänt intresse för energiproduktion.”


Samrådsunderlaget skriver vidare på sidan 19:

”Genom den antagna vindplanen har ett omfattande analys-, utrednings- och samrådsarbete

utförts.”


Ja, det har utförts ett omfattande analys-, utrednings- och samrådsarbete, men den omfattande analysen, utredningen och det samrådsarbetet gav ju vid handen att ”Området bedöms som mindre tåligt för vindkraft”.


Och att som man i vindbruksplanen också skriver:

”Intressen utanför området som berörs. Omgivningen kring de utpekade områdena Korpekullen och Vinnsäter har under planeringsprocessen inte bedömts vara lämpliga områden för vindkraftsetablering.”


Miljön på Kroppefjäll tål således inte vindkraftsetableringen enligt vindbruksplanen Vindbruk Dalsland. Varför då åberopa den omfattande analysen och utredningen i vindbruksplanen för Rabbalshede krafts industrialisering av naturvårdsområdet på Kroppefjäll?


Det var politiker som trots ”den fördjupade översiktsplanen för vindbruk” och vindbruksplanens omfattande analys-, utrednings- och samrådsarbete samt Länsstyrelsens protester, ändå lade till detta område som tänkbart för vindkraft. För att rättfärdiga sitt tilltag angav man under rubrik ”Sammanvägd bedömning” på sidan 36 i BILAGA 3C, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR FÄRGELANDA KOMMUN:


”Området anses som lämpligt för vindkraftsparker genom politiskt beslut i Färgelanda kommun, Serviceberedningen 2010-03-22. Serviceberedningen ställer sig bakom samrådsredogörelse till Vindbruksplan Dalsland enligt föreliggande förslag med ändringen av det ursprungliga Korpekullenområdet till två mindre områden. Ändringen beror på skyddsavstånd till bostäder samt frizoner kring fornlämningsområden.

Kommunen anser att området är av allmänt intresse för energiproduktion. Det ska därför, enligt Miljöbalkens 3 kap 8§, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten av eller nyttjandet av sådana anläggningar.”


Det enda argument som dessa politiker förankrade sitt kontroversiella beslut i var att det blåser bra på Kroppefjäll. Dessa politiker gjorde således inga andra analys-, och utredningsarbeten som stöd och underlag för detta beslut. Vindbruksplanen är överklagad till Förvaltningsrätten då det finns misstanke om att den på ett antal punkter inte tillkommit på laga sätt. Formuleringen: ”kommunen anser” måste ses ur den synvinkeln att handläggande politiker i kommunen personligen skulle komma att ha ekonomisk vinning av en eventuell kommande vindkraftsetablering på Kroppefjäll.






Landskapsbilden

Samrådsunderlaget skriver: ”Närmaste område med landskapsbildsskydd finns i anslutning till Örekilsälven, mer än 2 mil väster om närmast planerade verk. På ett avstånd av mellan 3 och 10 kilometer från närmaste verk finns tre områden med bevarandevärt odlingslandskap, Famshed, Vättungen respektive Gässbo.


Projektområdet angränsar till riksintresseområde för kulturmiljövård Valbodalen.

Projektområdet ligger inom riksintresse för naturmiljövård, Kroppefjäll. Närmaste riksintresseområde för friluftsliv, Dalslands sjö- och kanalsystem, ligger mer än 1 mil bort.”


Det där stämmer nog rätt så bra. Men detta är inte det enda att ta hänsyn till. Enligt Landskapskonventionen som Sverige har ratificerat står det bl.a:

”Varje part förbinder sig att i lag erkänna landskapet som en väsentlig beståndsdel i människornas omgivningar, ett uttryck för mångfalden i deras gemensamma kultur- och naturarv samt en grund för deras identitet” osv.


Samt att:

” C Kartläggning och värdering

1 Varje part förbinder sig att, med aktiv medverkan av berörda parter, i enlighet

med artikel 5 c, och i syfte att förbättra kunskapen om sina landskap

a


b


Och just dessa tillskrivna värden angavs av utredarna i vindbruksplanen Vindbruk Dalsland, men det brydde politikerna sig inte om.


Landskapskonventionen omfattar hela det omkringliggande landskapet och inte bara dess omedelbara närhet. Detta då dessa vindkraftverk nämns ska vara 200 meter höga kommer de därför att med sin höjd, dessutom placerade uppe på Kroppefjäll, sitt snurrande och blinkande att dominera och förstöra den nuvarande landskapsbilden inte bara ett par eller tre kilometer utan för hela Kroppefjäll och dess omgivningar miltals omkring.


Riksantikvarieämbetet skriver bland annat så här:

”Den europeiska landskapskonventionen syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap som människor möter i sin vardag och på sin fritid. Landskapskonventionen understryker att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I landskapet möts många olika värden och tillgångar - kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Vi måste ofta förhandla om hur landskapets resurser ska nyttjas och utvecklas. Det krävs därför ett nära samarbete mellan myndigheter, organisationer, företag och enskilda för att landskapets mångfald av värden ska kunna hanteras på ett hållbart sätt.




Demokrati och landskap

Landskapskonventionen innehåller en tydlig demokratisk aspekt. Dels därför att den lyfter fram landskapets sociala betydelse, dels därför att den understryker vikten av att människor kan delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet. Den demokratiska aspekten märks också tydligt i den definition av landskap som finns i konventionen: landskap är ”ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer.”


De värden som Kroppefjäll har och den visuella synranden miltals omkring, horisonten, kommer att bli totalt förstörd av dessa snurrande, blinkande två hundra meter höga vindkraftverk.


I detta ovan beskrivna läge anser jag det vara omotiverat att bygga många av de planerade vinkraftparkerna i Sverige och speciellt inte de tilltänkta vindkraftsparkerna på Kroppefjäll, i det i lag skyddade naturvårdsområdet. Industriområden har vi tillräckligt med redan, medan tysta orörda naturvårdsområden för friluftsliv och rekreation börjar bli en bristvara i dagens stressade samhälle.


Fåglar

Exempel på siktningar av fågelarter på Kroppefjäll:

.


Samrådsunderlaget skriver på sidan 14:

”En biotopkartering samt dokumentation om fåglar och fladdermöss kommer att finnas tillgänglig i ett separat dokument som underlag för samrådet.”


Var finns dessa handlingar? Det fanns inga sådana dokument som underlag för samrådet. När frågan ställdes på samrådsmötet förklarade panelen att den som skulle ha gjort den var sjuk. Men då måste väl samrådet göras om så att allmänheten och berörda får något att ta ställning till och samråda om? Jag ser inte att demokratin kan fungera om inte alla får tillfälle att få yttra sig över de förhållanden som finns på Kroppefjäll. För att kunna veta något om dessa förhållanden måste det utredas och presenteras alla i lag föreskrivna parametrar. Även Århuskonventionen stipulerar dessa rättigheter vilka jag också härmed åberopar. Århuskonventionen finns att läsa i sin helhet på URL:

http://www.vindbrukdalsland.se/Århuskonventionen.pdf


Färgelanda den 16 september 2011





Christina Thulin

Arnebyn Sand 9

668 94 Bäckefors

(Färgelanda kommun)



Bilaga:


Namninsamlingen ”Nej till vindkraftparker på Kroppefjäll!” – 133 namn från fastboende i
Färgelanda och kranskommuner samt sommarstugeägare och andra personer från när och fjärran med ett personligt förhållande till Kroppefjäll som har skrivit under här för att man vill bevara naturområdet fritt från vindkraftparker.