.



Vindkraftverk – Maskinrelaterade hälso- och säkerhetsrisker


Den svenska tillståndsprocessen med ingående samråd, miljötillstånd och bygglov omfattar inte lagen om skydd mot olyckor (2003:778), maskinsäkerhetsrelaterade aspekter i enlighet med bindande EU:s – produktdirektiv och därför behöver myndigheter inte heller bedöma om miljöbalkens portalparagraf, 1 kap 1 §, punkt 1, dvs. kravet, att människor hälsa skall skyddas mot skador och andra olägenheter kan uppfyllas.


Vid tillståndsprövning eller en anmälan av verksamheter enligt 9 kapitel miljöbalken (MB) och val av uppställningsplats enligt 2 kap. 6 § MB, tillämpas/beaktas inte alls tvingande krav i EU:s produktlagstiftning, som maskindirektivet (MD) införd i svensk lagstiftning.

För att kunna beakta MB:s viktiga hänsynsregler, som t.ex. Bevisbörderegeln 2:1 MB och Försiktighetsprincipen 2:3 MB, under planarbetet och tillståndsprocessen för vindkraftverk måste bland annat nedanstående frågor besvaras och beaktas.

Bevisbörderegeln 2:1 MB går kortfattat ut på att det åligger den som bedriver en verksamhet eller utför en åtgärd att visa att de följer hänsynsreglerna. Kravet på att följa hänsynsreglerna gäller för alla de skeden av en verksamhet som kan bli aktuella d.v.s. hänsynsreglerna skall beaktas vid en tillståndsprövning såväl som vid den kontinuerliga driften av en verksamhet och även då verksamheten har upphört.

Försiktighetsprincipen 2:3 MB innebär att ”alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön”.

Av MB 2 kap. 6 §, val av plats, framgår bl.a. att plan- och bygglagen, PBL 1987:10, upphör 2011-05-02 och ersätts av PBL 2010:900, dvs. ”ett tillstånd eller en dispens får inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900). Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. Lag (2010:902).

OBSERVERA, att utöver MB:s försiktighetsprincip finns det en hjälpregel i det första styckets andra mening som anger att bästa möjliga teknik skall användas vid yrkesmässig verksamhetsutövning.

Av 6 kapitlet MB framgår vilka krav som ställs på samrådsförfarandet och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) enligt miljöbalken. I bland annat 6 kapitlet 4 § (tidigt samråd) och 5 § (utökat samråd) miljöbalken framgår vilka krav som ställs på samråd. Flera av kraven är formulerade i allmänna ordalag. Detta innebär bland annat att det inte är närmare preciserat hur samrådet ska gå till samt vilka underlag som redovisas inför samrådet. Med hänvisning till ovanstående och inför samråd enligt 6 kap. 4 § och/eller 5 § MB, med bland andra berörda kommuner, allmänheten, de organisationer som berörs samt enskilda som kan antas bli särskilt berörda begärs härmed, att tillverkare/importör och/eller projektör/verksamhetsutövare senast inför och vid det ”utökade samrådet” besvarar och redovisar skriftligt och fullständigt för nedanstående maskinrelaterade hälso- och säkerhetsrisker.

För att berörda sakägare, organisationer, enskilda, tillståndsgivande myndighet(er) i planarbetet och tillståndsprocessen även skall kunna beakta farliga olyckor samt maskinrelaterade hälso- och säkerhetsrisker, skall vindkraftverkets(ens) tillverkare och/eller projektör/verksamhetsutövare i varje enskilt fall, åtminstone redovisa för följande maskinrelaterade risker.


1a. Vindturbinklass (WT-class) enligt SS-EN 61400-1 (IEC 61400-1 ed. 3) eller IEC 61400-2 (små vindkraftverk)?

1b. Vad räckvidden, skyddsområdet, är på uppställningsplatserna för utkastande föremål som iskast, blad, bladdelar, bultar etc. ("Worst-Case Scenario")?

1c. ”Tillverkaren”/”Importören” skall enligt MD identifiera alla risker och för varje identifierad risk skall hänsyn tas till den allvarligaste skada eller ohälsa, som kan drabba person och i förekommande fall husdjur vid varje identifierad risk, även om sannolikheten kan anses som obefintlig. Med anledning härav skall vid samrådet informeras om den allvarligaste skada och ohälsa som kan drabba den person/människa och/eller i förekommande fall egendom (inkl. renar) samt husdjur, som på uppställningsplatsen befinner sig inom räckvidden för skyddsområdet enligt fråga nr. 1a ovan, p.g.a.:

- Åska, blixtnedslag


  1. Om och hur krav i enlighet med MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.3.3 ("Risker orsakade av fallande eller utkastande föremål”) uppfylls under vindkraftverkets(ens) livstid?

    3a. Om och hur nödvändig säkerhet i enlighet med krav i MD 2006/42/EC (AFS 2008:3) bilaga 1 punkt 1.1.2 (”Principer för integration av säkerhet”) och 1.5.6 ("Brand”), uppfylls?

3b. Om och hur säkerhetskraven enligt MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkterna 1.1.2 (”Principer för integration av säkerheten”) och 1.5.9 ("Vibrationer”), uppfylls?


3c. Om och hur krav i enlighet med MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.1.2 b), (”Principer för integration av säkerheten” – ”Nödvändiga skyddsåtgärder skall vidtas för sådana risker som inte kan undanröjas”), uppfylls?


3d. Om vindkraftverken, som bevisligen kan förorsaka farliga tillstånd, är utrustade med rusningsskydd som skall initiera lämpliga styråtgärder och förhindra återstart? Fordringar i enlighet med den harmoniserade standarden ”Maskinsäkerhet - Maskiners elutrustning - Del 1: Allmänna fordringar” SS-EN 60204-1:2006 avsnitt 7.6 och åtgärder enligt avsnitt 9.3.2 (åtgärder för att minimera risker i händelse av fel) skall därvid beaktas och uppfyllas.


3e. Av MD:s bilaga 1, punkt 2 framgår det att risker som noterats ska åtgärdas med hänsyn till principerna för integration av säkerheten enligt punkt 1.1.2." (Principer för integration av säkerhet). Med anledning härav skall redogöras för hur respektive noterad risk åtgärdas.


  1. Om och hur vindkraftverket på uppställningsplatsen, i kallt och/eller isigt klimat, uppfyller alla grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav i enlighet med MD 2006/42/EC, lågspänningsdirektiv (LVD) 2006/95/EC, direktivet för elektromagnetisk kompatibilitet (EMCD) 2004/108/EC, direktivet för tryckbärande anordningar (PED) 97/23/EC och direktivet för enkla tryckkärl (SPVD) 87/404/EEC, med stöd av relevanta harmoniserade standarder av typ A och B?


  1. Om och hur åskskyddssystemet är utfört med beaktande av, att ett felaktigt konstruerat jordsystem kan resultera i skador på elsystem inkl. elektronik, bränder och personskador? Ett vindkraftverk är även en mycket stor blixtuppfångare vars rotorblad kan tänkas, att trigga blixtnedslag. OBSERVERA, att nuvarande standarder inte omfattar blixtströmmar vars transienter består av ett brett frekvensspektrum upp till MHz området. NOTERA också att markresistiviteten i Sverige är förhållande vis hög, speciellt i fjällområden.

  2. Att bullerberäkningar redovisas då rotorbladen är isbelagda vid kallt väder, med beaktande av ljudnivåer för A- vägt och C-vägt ljud samt ljudnivåers påverkan på människors hälsa enligt relevanta uppgifter i Socialstyrelsen allmänna råd om buller och höga ljudnivåer, som ger stöd för tillämpningen av 1 kap. 1 § punkt 1, 9 kap. 3 § och 26 kap. 19 § miljöbalken.


ATT NOTERA!

Vindkraftverk är en produkt, det vill säga en ”maskin” i enlighet med Europaparlamentets och Rådets maskindirektiv (MD) 2006/42/EC (AFS 2008:3 *), tillämpningsområde § 1a) och definition § 4a), när vindkraftverket släpps ut på marknaden eller tas i drift. * Nationell bestämmelse har anmälts av medlemsstaten Sverige och rör följande: Rättsakt: Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner. Nummer: 2008:3; Officiellt kungörelseorgan: Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS), Nummer: 2008:3; Hänvisning:(MNE(2008)53885).


Av AFS 2008:3 (MD 2006/42/EG) framgår bland annat, att ”Tillverkaren”/”Importören” skall garantera maskiners säkerhet, det vill säga dess förmåga att under hela sin livscykel garantera att ingen person, egendom eller husdjur kommer till skada och/eller ohälsa. Det vill säga produkten vindkraftverk skall minst uppfylla EG produktdirektivens grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav för att få CE-märkas samt tas i drift och i yrkesmässigt bruk, alltså vindkraftverk skall vara så säker som skäligen kan förväntas ur det perspektiv som den är tänkt att användas till, vilket även inkluderar rimlig förutsebar felanvändning och får bland annat inte utgöra eller kunna tänkas utgöra någon som helst risk eller fara för person samt i förekommande fall husdjur och egendom, som befinner sig innanför och/eller utanför riskområdet (säkerhetszonen).

Det finns inte något fastställt ”riskområde" angivet i EU:s produktdirektiv, maskindirektivet (MD), som är lagtexter. Det är "Tillverkarens"/"Importörens" ansvar att fastställa "riskområdet", med stöd av tekniska krav i relevanta harmoniserade standarder, som minst måste uppfyllas, bl.a. med beaktande av klimatförhållanden på uppställningsplatsen.


Grundregeln, enligt 6 § i MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), är att en maskin skall uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 1. Detta innebär tydligt och klart, att det är ”Tillverkarens”/”Importörens” grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav som alltid minst måste uppfyllas för att vindkraftverk skall få CE-märkas och tas i drift. De skilda delarna skall behandlas vad avser såväl skyddskonceptets utförande som certifieringsförfarandet. Detta innebär i princip att varje delmaskin som avlämnas av en underleverantör, förutom att uppfylla de tekniska kraven i MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1, också ska ha genomgått de i MD 2006/42/EC nämnda certifieringsprocedurerna. Vad som här nämnts gäller alltid om en maskin kan fungera självständigt, som vindkraftverk.


AFS 2009:5 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner - Utdrag

4 § i) tillverkare: en fysisk eller juridisk person som konstruerar och/eller tillverkar maskiner eller delvis fullbordade maskiner som omfattas av direktiv 2006/42/EG och som ansvarar för att sådana maskiner eller delvis fullbordade maskiner överensstämmer med direktiv 2006/42/EG i syfte att släppa ut dem på marknaden, i eget namn eller under eget varumärke eller använda för eget bruk. I avsaknad av en tillverkare enligt definitionen ovan ska varje fysisk eller juridisk person som på marknaden släpper ut eller tar i drift sådana maskiner eller delvis fullbordade maskiner som omfattas av direktiv 2006/42/EG betraktas som tillverkare.


Utdrag ur Arbetsmiljöverkets dokument (Best. nr. ADI 438): Ta bort risker– tre steg för säkerhet

Maskiner ska vara tillverkade så att de kan fungera som det är tänkt samt kan användas, ställas in och underhållas utan att det medför risk för någon person. Följande princip ska användas för att undanröja eller minska riskerna i angiven ordning.


1. Konstruera bort risker

Risker ska så långt möjligt undanröjas eller minskas. Man ska integrera säkerheten redan på konstruktions- och tillverkningsstadiet.


2. Nödvändiga skyddsåtgärder

Nödvändiga skyddsåtgärder ska genomföras för sådana risker som inte kan konstrueras bort. Ex. på risker som inte kan konstrueras bort på vindkraftverk är rotor och rotorblad, som inte kan byggas in eller kapslas in.


3. Varna genom skyltning eller i bruksanvisning

Information ska ges till användarna om kvarstående risker. I informationen ska det också anges om särskild utbildning krävs och om personlig skyddsutrustning behöver tillhanda hållas.


OBSERVERA, att varningsskyltar inte ensamt uppfyller säkerhetskrav för att få CE-märka och ta i drift/i bruk vindkraftverk enligt MD:s Bilaga 1, punkt 1.3.3, risker orsakade av fallande eller utkastande föremål, och punkt 1.1.2, principer för integration av säkerheten, pga. att det finns kvarvarande risker som beror på otillräcklighet i de skyddsåtgärder som ”Tillverkaren"/"Importören" kunnat vidta pga., att vindkraftverkets rotor och rotorblad inte kan byggas in eller kapslas in. Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2008:13 anger bl.a. att risker undanröjs bäst genom tekniska eller organisatoriska skyddsåtgärder t.ex. inkapsling eller inhägnad samt att det inte heller är meningen att skyltar ska prioriteras framför andra skyddsåtgärder. Genom att inte använda ”bästa möjliga teknik”, bryter användningen av varningsskyltar också mot MB:s hänsynsregel enligt 2 kap. 3 §. Observera, att varningsskyltar inte heller frikänner från ansvar då en högre säkerhetsnivå är möjlig i detta fall. I Arbetsmiljöverkets föreskrift avsnitt A 2.13 i bilagan till AFS 2006:4 om användning av arbetsutrustning anges bl.a. "att skydd och skyddsanordningar inte får vara lätta att avlägsna eller sättas ur funktion, och att de ska vara placerade på tillräckligt avstånd från riskområdet."


Vindkraftsverk/vindkraftsparker är också industriella arbetsplatser vilket medfört, att förbudsskyltar t.ex. med följande texter: trafikmärket ”Annan fara” (högst upp), ”Stopp! Obehöriga äger ej tillträde”, ”Föräldrar som låter barnen leka på denna arbetsplats är ansvarig för såväl inträffade olycksfall som vållande skadegörelse. Arbetsledningen”, SKYDDSHJÄLM MÅSTE BÄRAS INOM OMRÅDET”, SKYDDSSKOR MÅSTE BÄRAS” och VARSELKLÄDER MÅSTE BÄRAS” har satts upp på ett avstånd av upp till ca. 4 km från i drift/i bruk varande vindkraftverk. Detta utgör bl.a. ett allvarligt ingrepp i allemansrätten, som är inskriven i Regeringsformen (2 kap. 18 §) – en av Sveriges fyra grundlagar. Detta medför t.ex. också att skog inte kan avverkas innanför förbudsområdet med beaktande av bl.a. Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1981:15, SKYDD MOT SKADA GENOM RAS, om berörda vindkraftverk inte är avställda under avverkningstiden. Detta gäller naturligtvis också för annan odling, bär-, svampplockning, etc. Även möjlighet till eftersök av trafikskadat och/eller skadeskjutet vilt inom förbudsområdet förhindras. Inte heller renägare kan hämta sina renar inom förbudsområdet, om inte berörda vindkraftverk är avställda.


Då maskindirektivets grundläggande (väsentliga) krav även innebär att egendom, som t.ex. renar, och husdjur inte heller får kommer till skada och/eller ohälsa måste dessa tam- och husdjur läras att läsa förbudsskyltarna om det skulle vara tillräckligt med enbart skyltning, vilket det naturligtvis inte är enligt maskindirektivet.


AFS 2008:3. Bilaga 1 – Utdrag

Grundläggande hälso- och säkerhetskrav på konstruktion och tillverkning av maskiner

Allmänna principer

”3. De grundläggande hälso- och säkerhetskrav som fastställs i denna bilaga är tvingande. Det kan dock på grund av rådande teknisk utvecklingsnivå vara omöjligt att uppfylla de mål som anges i kraven. Under sådana omständigheter ska maskinen sa långt möjligt konstrueras och tillverkas för att närma sig dessa mål.” Då det på marknaden finns billiga och färdigutvecklade industristängsel och grindar som kan användas för att inhägna riskområdet. Därigenom kan de grundläggande (väsentliga) hälso – och säkerhetskraven enligt bilaga 1 punkt 1.3.3 ("Risker orsakade av fallande eller utkastande föremål”) uppfyllas vilket innebär, att ovanstående allmänna princip inte är tillämpbart för vindkraftverk.


Maskindirektivets grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav beaktas inte alls i det ”styrande” dokumentet ”Vindkraftshandboken”, som utarbetats av Boverket. Följs denna handbok i plan och tillståndsprocesser så säkerställs inte, att vindkraftverk på uppställningsplatsen uppfyller de tillämpliga och grundläggande hälso- och säkerhetskraven i enlighet med AFS 1993:10 och AFS 2008:3, Bilaga 1, då de tas i drift och i bruk.


Trots att det klart framgår av MB:s 6 kap. 4 §, punkt 1, att samråd skall ske med ”tillsyningsmyndigheten” sker inget samråd alls med den ansvarige föreskrivande, marknadskontrollerande och tillsynsansvarige sektorsmyndigheten Arbetsmiljöverket. Inte heller de tillståndsgivande myndigheterna samråder med Arbetsmiljöverket, vare sig under planprocesser eller inför beslut om villkor i tillstånd. Av MB 6 kap. 4 § framgår också, att ”före samrådet ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna uppgifter om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan.”

”Uppgifterna ska lämnas till länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs.” Inte heller här lämnas uppgifter till Arbetsmiljöverket.

MB:s 6 kap. 5 § föreskriver, att ”Länsstyrelsen ska under samrådet enligt 4 § verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen.


Om länsstyrelsen finner att en verksamhet eller åtgärd inte omfattas av 4 § första stycket 2 a eller b, ska länsstyrelsen under samrådet pröva om verksamheten eller åtgärden ändå ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen ska besluta i frågan sedan den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden gett tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda möjlighet att yttra sig. Beslutet får inte överklagas särskilt. Lag (2009:652).”

OBSERVERA, att vare sig Boverket, Energimyndigheten och/eller Naturvårdsverket är någon föreskrivande och/eller tillsynsansvarig myndighet, med ansvar för maskiner som vindkraftverk som tagits i drift och i yrkesmässigt bruk.

En arbetsgivare/verksamhetsutövare får endast använda maskinen, vindkraftverk, om den bl.a. minst uppfyller grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav i enlighet med relevanta EC - produktdirektiv samt Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 2006:04 - Användning av arbetsutrustning. Arbetsgivaren/verksamhetsutövaren har också ansvaret för maskinens säkerhet enligt Arbetsmiljölagens 3 kap. 8 §, oavsett om vindkraftverk är CE-märkta eller ej.


OBS! På grund av införandet av Lissabonfördraget (av den 13 december 2007) om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EGT C 306, 17.12.2007 s 1) skall ordet EG-direktiv bytas ut mot ordet EU-direktiv, fr.o.m. den 1 januari 2011.


Förkortningar och definitioner

AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling

CE-märkning: Genom att CE-märka produkter försäkrar tillverkare att produkterna uppfyller tillämpliga

väsentliga krav och att de har genomgått erforderlig förhandskontroll (bedömning av överensstämmelse). OBSERVERA, att CE-märkningen anger endast att maskinen – enligt tillverkarens uppfattning – uppfyller direktivens grundläggande hälso- och säkerhetskrav.

Arbetsgivaren/verksamhetsutövaren måste också alltid själv förvissa sig om, att maskinen verkligen är säker att använda innan den tas i drift och i bruk. Det är förbjudet att anbringa märkning som kan vilseleda tredje (3:e) person vad gäller CE-märkningens innebörd. Det är också åtalbart ,att ta en icke CE-märkt maskin i bruk.

EC European Community

EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

EG Europeiska gemenskapen eller Europeiska gemenskaperna

EU Europeiska unionen

EMCD Direktivet för elektromagnetisk kompatibilitet

Harmoniserad standard: En harmoniserad (maskinsäkerhets-) standard enligt ”den nya metoden” är en europastandard (EN), som utarbetats på uppdrag av EU-kommissionen och har publicerats i EU:s officiella tidning (Official Journal, OJ). Den antagna harmoniserade standarden skall implementeras

som svensk standard (SS-EN). Tillämpningen av harmoniserade standarder förblir frivillig och

tillverkaren kan alltid tillämpa andra specifikationer för att uppfylla kraven, men de (lägsta)

krav som fastställts i en relevant harmoniserad standard måste alltid uppfyllas för att ge presumtion om överensstämmelse för CE-märkning med relevant EC/EU-produktdirektiv.

LVD Lågspänningsdirektivet

MB Miljöbalken

MD Maskindirektivet

MKB Miljökonsekvens beskrivning

PED Direktivet för tryckbärande anordningar

SPVD Direktivet för enkla tryckkärl

SS-EN 60204-1:2006 Maskinsäkerhet – Maskiners elutrustning – Del 1: Allmänna fordringar. En antagen harmoniserade standard som är implementerad, som svensk standard. Standarden ger presumtion om överensstämmelse med berörda EG-direktiv om den minst på uppställningsplatsen uppfyller alla relevanta stipulerade krav.

SS-EN 61400-1: utg. 3. En (internationell) ”IEC-standard” som är antagen som svensk standard men, som inte är en harmoniserad standard och som därigenom inte heller ger presumtion om överensstämmelse för CE-märkning med relevanta EC-produktdirektiv. Dvs. ett ”typgodkännande” i enlighet med SS-EN 61400-1 ger inte presumtion om överensstämmelse för CE-märkning med relevanta EC-produktdirektiv.

IEC 60204-2: utg. 2. En (internationell) ”IEC-standard”, för små vindkraftverk (turbindiametern mindre än 16 meter), som är antagen som svensk standard men, som inte är en harmoniserad standard och som därigenom inte heller ger presumtion om överensstämmelse för CE-märkning med relevanta EC-produktdirektiv. Dvs. ett ”typgodkännande” i enlighet med IEC 61400-2 ger inte presumtion om överensstämmelse för CE-märkning med relevanta EC-produktdirektiv.


2011-04-13

Claes-Erik Simonsbacka




.